EU-domstolens deltidsarbetsdom kräver ingen ändring av arbetstidslagen.

EU-domstolens beslut har föreslagits innebära att deltidsanställda behandlas ogynnsamt när det gäller övertidsersättning. I praktiken har lösningen hävdats innebära att exempelvis en deltidsanställd som arbetar 20 timmar i veckan ska få övertidsersättning så snart dennes veckoarbetstid överstiger 20 timmar. Saken är dock inte så okomplicerad.

EU-domstolens beslut (C-184/22) gäller tysk lagstiftning och ett tyskt kollektivavtal. Enligt det i målet gällande kollektivavtalet hade arbetsgivaren ensidig rätt att beställa övertidsarbete. Dessutom bedömde ärendet om det rörde sig om indirekt diskriminering på grund av kön. Det var en kvinnodominerad bransch, och en stor del av arbetsgivarens anställda var deltid.

De tyska övertidsbestämmelserna skiljer sig väsentligt från de finska. I Finland kräver övertid alltid arbetstagarens samtycke. Arbetsgivaren kan inte ensidigt ålägga en anställd att arbeta övertid. Kravet på arbetstagares samtycke kan inte frångås genom kollektivavtal i Finland. Arbetstidslagens bestämmelser om definition av övertid och arbetstagarens samtycke är obligatoriska.

Dessutom skiljer den finska arbetstidslagen – och även kollektivavtal – på merarbete och övertid. Med merarbete avses i arbetstidslagen arbete som överstiger avtalad arbetstid och inte är övertid. Övertid är däremot endast arbete som överstiger den maximala mängd ordinarie arbetstid som lagen föreskriver. Merarbete kräver också arbetstagarens samtycke.

I Finland räknar kollektivavtal vanligen med att heltidsarbete är 37,5 timmar i veckan. Övertid förekommer dock endast när veckoarbetstiden överstiger 40 timmar. Arbetstiden däremellan är merarbete för vilket ingen förhöjd lön utgår.

I Finland är övertid alltid undantaget, inte regeln. Syftet med övertidsersättning är att kompensera för att en anställd går med på att arbeta mer än vad lagstiftaren har bedömt normalt tillåtet. Syftet med övertidsbestämmelser är därför att skydda anställda från överdrivet arbete.

Enligt det tyska kollektivavtalet som är tillämpligt i målet var dock övertid alla timmar som översteg den ordinarie arbetstiden enligt detta kollektivavtal. Kollektivavtalet särskiljde därför inte merarbeten. Även i detta avseende skiljer sig regleringen av ärendet väsentligt från den finska.

Det går inte att dra några slutsatser av EU-domstolens avgörande beträffande Finland. I Finland gäller övertidsbestämmelserna lika för anställda, och deltidsanställda behandlas inte sämre utifrån sin deltidsställning.