Telas modell skulle flytta bördan av YEL-reformen till de svagaste företagarna 

Tela VD Saara-Sofia Sirén konstaterade i sitt utlåtande som publicerades i juni 2026 och i en intervju med Iltalehti att regeringens förslag till FöPL-reformen, som för närvarande är på remiss, inte är tillräcklig. I detta avseende är vi eniga: förslaget löser inte systemets strukturella problem på ett adekvat sätt. Men Telas eget alternativ – att sänka den nedre gränsen till 3 000 euro, en obligatorisk övergång till en arbetsinkomstbaserad modell och finansiera finansieringen på bekostnad av de minsta företagarna – förbättrar inte situationen. Det flyttar bördan av reformen över på dem som har minst råd. 

Att sänka tröskeln är fel lösning 

I Telas modell skulle den obligatoriska minimigränsen för FöPL-försäkringen sänkas från nuvarande cirka 9 400 euro till 3 000 euro. Detta skulle locka upp till 35 000 nya företagare till den obligatoriska försäkringen. Majoriteten av dem är personer med deltidsarbete eller mycket små företag, för vilka försäkringskostnaden är försumbar i förhållande till betalningsbördan. 

Vår linje är den motsatta: den nedre gränsen bör höjas, inte sänkas. Nivån på den obligatoriska försäkringen måste vara sådan att företagaren får en reell ersättning för försäkringen – både i form av pension och socialförsäkring under sin yrkesverksamma karriär.  

Om den nedre gränsen sätts så lågt att avgifterna inte ger någon meningsfull pension eller social trygghet, kommer företagaren att känna att hen bara bidrar till finansieringen av andra människors sociala trygghet. Detta undergräver systemets redan svaga legitimitet: enligt en färsk Entrepreneur Gallup har endast 6 procent av företagarna fullständigt förtroende för FöPL-systemet. 

Sänkningen av minimigränsen till 3 000 euro är inte heller en neutral ekonomisk åtgärd. Den kommer att kraftigt minska attraktiviteten för småskaligt företagande i Finland, eftersom den upplevda betungande FöPL-skyldigheten kommer att träda i kraft i ett tidigare skede. Just nu, när vi behöver tillväxt och nya affärsmöjligheter, är detta helt fel signal. 

En obligatorisk modell baserad på förvärvsinkomst fungerar inte för alla – och problemet är inte bara tekniken 

I Telas modell skulle alla företagare tvingas övergå till en arbetsinkomstbaserad modell efter en övergångsperiod. Regeringens förslag erbjuder däremot valfrihet: från och med 2028 kan företagare välja om de vill basera sina FöPL-avgifter på kalkylerad arbetsinkomst eller beskattningsbar arbetsinkomst. Vi har i princip välkomnat den ökade valfriheten, men vi anser att den modell som regeringen föreslagit har betydande problem. 

Det finns också många praktiska problem med den modell som Tela föreslår. Tekniskt sett skulle det vara enkelt att börja försäkra den löneinkomst som en företagare får och rapporteras i inkomstregistret. För tiotusentals egenföretagare skulle en övergång till realtid dock endast vara möjlig genom att kräva att de rapporterar sina nyckeltal oftare än de gör för närvarande. Detta skulle resultera i en administrativ och ekonomisk börda för den aktuella gruppen. 
Det är också värt att notera att en aktiebolagsföretagare som betalar sig själv lön rimligen kan bedöma sin förvärvsinkomst och påverka dess bildande. En enskild näringsidkare befinner sig i en helt annan situation.  
 
I alla företagsformer uppstår ofta även företagets vinst och företagarens inkomster från anställdas eller delägares arbetsinsats eller från försäljning av varor. Vid försäkring av företagarens förvärvsinkomst skulle företagarens arbetsinsats därför inte längre försäkras. 

Vi är överens om realtid  

Om vi ​​slutligen beslutar att försäkra beskattningsbar förvärvsinkomst, är Siréns kritik av regeringens förslags brist på realtidstäckning korrekt: grunden för förvärvsinkomst skulle vara det senast bekräftade skattebeslutet, vilket kan vara upp till två år gammalt. Vi inser detta problem och har föreslagit en lösning: realtidsdata från inkomstregistret måste kunna användas i försäkringar närhelst det är tekniskt möjligt. Dessutom måste företagaren ha en reell och tydlig möjlighet att ansöka om ändring av förvärvsinkomst om inkomsten förändras väsentligt – och grunden för ändringen måste vara specifikt en förändring av inkomsten, inte pensionsbolagets bedömningsutrymme. 

Regeringens förslags uppskattningar av de ekonomiska effekterna är orealistiska – och Telas jämförelse är därför missvisande. 

Tela uppskattar att Telas modell skulle generera cirka 1,7 miljarder euro i FöPL-avgifter år 2033 – över 300 miljoner euro mer än regeringens förslag. Antagandena bakom beräkningen har dock inte redovisats tillräckligt för att jämförelsen ska vara meningsfull. 

Regeringens egna konsekvensbedömningar av förslaget är redan från början problematiska. Enligt förslaget kommer reformen omedelbart att öka statens FöPL-stöd med cirka 100 miljoner euro utöver de nuvarande cirka 600 miljoner euro, och denna effekt kommer att fortsätta långt in på 2060-talet. Bedömningen bygger på antaganden om förändringar i företagarnas beteende, vilka är mycket känsliga för den modellerade valfördelningen. Beräkningarna som ligger till grund för konsekvensbedömningarna har gjorts i hast och huvudsakligen som ministeriets eget tjänstemannaarbete utan öppet samråd med intressenterna – Telakin har uppgett att man inte har fått bakgrundsmaterial och beräkningar från den beredning som ägde rum i våras, trots förfrågningar. 

I den här situationen är den jämförelse som Tela presenterar – deras egen modell kontra regeringens förslag – vilseledande. Om de ekonomiska beräkningarna i regeringens förslag är tveksamma, så säger inte heller den kontrast som byggs på dem sanningen om de ekonomiska effekterna av Telas modell.  

Det bör också noteras att de extra intäkterna på 300 miljoner euro som förväntas i Telas modell just skulle komma från en sänkning av den nedre gränsen: 35 000 nya obligatoriska försäkringsbolag kommer att generera premieinkomster på kort sikt, men samtidigt kommer deras pensionsrättigheter att öka. Att lansera finansiering på denna grund innebär att småföretag nu kommer att finansiera systemets hållbarhet i framtiden – utan en helt motsvarande pensionstrygghet från deras sida. Detta är inte en rättvis lösning. 

Arbetsinkomstkalkylatorn behöver fortfarande renoveras – oavsett andra reformer 

Hela FöPL-debatten bygger på pensionsbolagens arbetsinkomstkalkylator, som sedan 2022 ofta har producerat godtyckliga och orimliga förslag för företagare. Detta är den verkliga grundorsaken till många problem och står i centrum för kritiken, särskilt från företagare. Kalkylatorn måste åtgärdas oavsett hur den bredare reformen fortskrider. 

Finansieringen måste förtydligas – men inte på orättvisa grunder 

Vi håller med Tela om att FöPL-systemets långsiktiga hållbarhet kräver att man noggrant överväger finansieringen. Vi stöder en noggrann och transparent översyn av finansieringen – detta måste göras före nästa val som en del av en bredare översyn av hela pensionssystemet. 

Vi kan dock inte acceptera en modell där fondens finansieringsbas byggs upp genom att de minsta företagen åläggs att bli obligatoriska betalare. Systemets hållbarhet får inte uppnås genom att utvidga betalningsskyldigheten till dem som inte får en meningsfull trygghet från försäkringen. Tela presenterar finansieringsproblemet som om det skulle lösas genom att sänka den nedre gränsen – i verkligheten skulle det bara lösa det kortsiktiga kassaunderskottet genom att flytta bördan till de svagaste. 

Sammanfattning 

Vi delar Telas oro över att regeringens förslag inte är tillräckligt. Vi håller med om att realtidsförsäkring är en absolut förutsättning för arbetsinkomstförsäkring och att finansieringsmöjligheter måste undersökas snarast. Vi kan dock inte acceptera att minimigränsen sänks till 3 000 euro, en obligatorisk arbetsinkomstbaserad modell för alla företagare eller att finansieringen finansieras med hjälp av småföretag. 

FöPL-reformen måste vara rättvis för företagare, jämlik mellan olika företagsformer och hållbar för de offentliga finanserna på lång sikt. Telas modell uppfyller inte dessa krav.

Författaren Harri Hellstén är chef för arbetsmarknadsfrågor på Finlands Näringsliv.