Ansvarets regulatoriska tsunami drog sig tillbaka – eller drog den sig tillbaka?

Företagsansvar har traditionellt sett ansetts bygga på frivilliga handlingar från företag, för vilka lagstiftning utgör grunden.

Den här typen av tänkande var möjligt åtminstone tills lagstiftaren – ledd av EU – blev entusiastisk över företagens ansvar. Den gröna given, standarder för hållbarhetsrapportering, direktivet om företagsansvar och taxonomin för hållbar finansiering kom. Det kom en period då man, åtminstone på vissa håll, trodde att nyckeln till nästan alla ansvarsfrågor fanns i rapporteringen.

Samtidigt blev det dock tydligt att de införda skyldigheterna började verka orimliga, särskilt för mindre företag, och de avsedda fördelarna var osäkra. Den politiska vinden vände, kraven mildrades och tillämpningsgränserna begränsades.

För ett ögonblick verkade det som om små och medelstora företag hade lyckats undvika de tyngsta vågorna av den regulatoriska tsunamin och nu var på väg tillbaka till den gamla världen, där ansvar baserades på frivilliga handlingar.

Men den här historien slutar inte där.

Ny våg av ansvar

Även om rapporteringsskyldigheterna har lättats fortsätter andra hållbarhetsregler att utvecklas. Avskogningsförordningen, tvångsarbeteförordningen och de nya bestämmelserna om greenwashing i konsumentskyddslagen kommer bland annat att påverka vardagen för många små och medelstora företag.

Hållbarhetsrapportering och due diligence-skyldigheter försvinner inte från små och medelstora företags liv. De kommer bara tillbaka i olika former: i form av begäran om ESG-information, kontraktsbilagor, revisioner – och absolut även i de Excel-kalkylblad som vi trodde att vi kunde undvika.

Den nya vågen av ansvarstagande kommer inte bara till företag genom lagar och deras tillämpningsområde. Det är inbäddat i värdekedjor, kontrakt, upphandling, finansiering och kundkrav.

I slutändan är varje företags situation unik. Ansvaret kan komma i form av att en underleverantör får en förfrågan från sin kund om företagets utsläppsberäkningar eller energiförbrukning. En återförsäljare måste se till att förpackningsetiketterna på produkter som säljs inte innehåller ogrundade miljöpåståenden. En importör måste ta fram ny dokumentation om ursprunget och leveranskedjan för det virke som används i produkterna. Ett företag ställs inför ansvarskrav i en offentlig upphandling, ett annat får frågor av en bank om energiförbrukning och översvämningsrisker som en del av finansieringsförhandlingar.

Den viktigaste frågan för små och medelstora företag är inte längre om vi behöver upprätta en hållbarhetsredovisning. Det är viktigare att fråga sig vad vi behöver veta, göra och kunna visa för att fortsätta verka på marknaden, behålla våra kunder, sälja våra produkter och få finansiering.

Dessa är inte längre valfria frågor. De är en ny våg av ansvar som påverkar alla.

Webbinariet "Ansvar i små och mikroföretags vardag" den 26.8 augusti kommer att granska vad de förändrade reglerna för företagsansvar innebär i praktiken för små och medelstora företag och vad du bör förbereda dig på just nu. Ansvar i mikro- och småföretagens vardag – Yrittajat.fi

Suomen Yrittäjät kommer också att publicera en hållbarhetsguide specifikt riktad till småföretag och mikroföretag i september.