Skattetryck på småföretag i EU-länder

16.11.1999

Sammanfattning av resultat

Skattetryck på småföretag i EU-länder

Baserat på studien kan man konstatera att

• I flertalet studerade länder är beräkningen av skatteunderlaget inte beroende av verksamhetsformen, det vill säga den är i stort sett densamma oavsett om verksamheten bedrivs som enskild firma eller företag. Skillnader, som även kan ha betydelse för skattesatsen, hänger samman med möjligheten att betala ut lön till ägaren eller dennes familjemedlemmar, samt vissa särskilda avdrag eller bestämmelser som gäller endast vissa företagsformer i vissa länder.
• Skillnaderna mellan olika verksamhetsformer beror dock främst på skillnader i tillämpade skattesatser. I alla jämförelseländer beskattas företagares inkomst som ägarens personliga inkomst, i partnerskap är huvudregeln direkt aktieägarbeskattning och i alla länder är aktiebolag självständiga skattesubjekt. I alla länder tillämpas i allmänhet en progressiv skattesats för företagare och partnerskap, och en schablonskattesats tillämpas på aktiebolag. Utdelningar från aktiebolag kan beläggas med antingen progressiv eller schablonskatt, eller en kombination av dessa.
• Landsspecifika skillnader i de studerade ländernas skattesystem har uppstått på grund av till exempel lösningar där skattesatser som tillämpas på små aktiebolag har differentierats utifrån storleken på vinsten eller omsättningen till lägre än de normala skattesatserna (Belgien, England, Spanien). I vissa länder kan bolagsskattesatsen även tillämpas valfritt på inkomster för företagare och partnerskap (Danmark, Sverige) eller en på annat sätt lägre skattesats kan tillämpas på inkomsten från nya kapitalinvesteringar (Italien). De så kallade Det finns också landsspecifika skillnader i skandinaviska skattemodeller (Finland, Sverige, Norge och Danmark), trots att företagsinkomster delas upp i förvärvsinkomster och kapitalinkomster utifrån samma principer.
• Nivån på skattesatserna varierar avsevärt i de studerade länderna. Skattesatsen för aktiebolag är vanligtvis lägre än den högsta progressiva inkomstskattesatsen och ibland även lägre än den lägsta inkomstskattesatsen. Den högsta bolagsskattesatsen som gällde för småföretag 1999 var 37 % i Italien (ingen reducerad skattesats för småföretag), den lägsta var 20 % i England (reducerad).
• Utöver skattesatser påverkas det totala skattetrycket även av sociala avgifter som ofta ingår i företagens inkomster, särskilt i andra företag än aktiebolag, och av den metod som används i aktiebolag för att mildra dubbelbeskattning av utdelningar. I fyra av de fem länderna med de lägsta bolagsbeskattningsnivåerna har dubbelbeskattningen av utdelningar mildrats genom ett system för bolagsskatteavdrag eller liknande metod.
• När den grupperades efter det totala skattetrycket för ett aktiebolag och dess ägare var skattetrycket lättast i England (20 %) och hårdast i Danmark (57 %) på den inkomstnivå som användes i exemplet beräkningar. Skattesatsen för egenföretagare var lägst i England (17 %) och högst i Sverige (43 % inklusive sociala avgifter). Det totala skattetrycket var lägst i England för alla företagstyper.
• Beräkningen av skatteunderlaget påverkas fortfarande av flera variabler i olika länder, även om de facto harmonisering av beskattningen också har skett, t.ex. med skattebasförenklingar. Skatteplanering spelar dock fortfarande en roll vid beräkningen av den effektiva skattebelastningen. Även socialförsäkringsavgifterna och inkomsterna från vilka de tas ut utvecklas, vid sidan av skatter, till en nyckelkostnads- och konkurrensfaktor i affärsverksamheten.
• Nya medel för att stärka rättvisan kan också innefatta exceptionellt bred valfrihet, vilket annars inte är ett typiskt inslag i skatterätten.
• I flertalet länder är det oberoende som är förknippat med att utföra arbetet avgörande för att avgöra om arbetet anses vara avlönat eller egenföretagare. Administrativ byråkrati och komplexiteten i skattereglerna upplevs som praktiska problem för småföretag.

Forskningsbakgrund

Syftet med studien var att jämföra den totala skattebördan för småföretag och att identifiera så kallade bästa praxis för förfaranden som tillämpas av olika länder. Rapporten innehåller landsspecifika beskrivningar av följande frågor för olika verksamhetsformer:

• arten av beskattningsbar inkomst och tillämpliga skattesatser
• avskrivningssystem, avsättningar, särskilda lättnader för småföretag och förlustreduktion
• förmögenhetsskatt
• Kan ett företag betala lön till sin ägare?
• Dessutom ska problem relaterade till gränsdragningen av egenföretagande och löneinkomster utredas.
• Följande skatter har beaktats:
• företagsägarnas skatter
• bolagsskatter när företaget och ägaren beskattas var för sig
• förmögenhetsskatt, om denna tas ut på exemplets förmögenhetsinformationsnivå
• Övriga skatter inkluderar sociala avgifter som tas ut på företagsinkomster i länder där avgiften är betydande i termer av den totala skattebördan. Inkluderingen av förmögenhetsskatt och sociala avgifter redovisas separat i varje enskilt fall.

Studien som helhet