ENTREPRENÖR, kom och gå med din egen! Ansluta sig till För företagare.
Nyheter för arbetsgivare
För medlemmar
Viktiga siffror
Entreprenörsakademins utbildningskurser
Reglerna för lönebidrag ändras den 1 juli 2023
Lönesubventionsreformen syftar till att förenkla systemet och öka användningen av lönesubventionen. Lönesubventionens storlek kommer att harmoniseras. Efter reformen kommer subventionen att täcka 50 % av lönekostnaderna. Vid anställning av personer med nedsatt arbetsförmåga kommer subventionen att täcka 70 % av lönekostnaderna. Lönesubventionen kommer inte längre att täcka icke-lönerelaterade kostnader eller semesterersättningar som betalas av arbetsgivaren.
Beroende på hur länge arbetslösheten föregår lönesubventionsperioden beviljas lönesubventionen vanligtvis för en period av fem eller tio månader. Så länge villkoren för subventionen är uppfyllda kan lönesubventionen beviljas igen för samma person för ett nytt arbete utan väntetid. Subventionen kan som regel inte beviljas en arbetsgivare som har fått lönesubvention för lönekostnader för samma person under de föregående tre åren.
Som en del av reformen införs ett nytt sysselsättningsstöd för personer som är 55 år eller äldre. Detta stöd beviljas utan hänsyn till lämplighetsaspekter, så länge villkoren för stödet är uppfyllda. Stödet täcker 70 % av de stödberättigande lönekostnaderna under en period av högst 10 månader.
Arbetsgivares skyldigheter gällande arbetarskydd kommer att specificeras i lagen som träder i kraft den 1 juni 2023.
Ändringar i arbetarskyddslagen träder i kraft den 1 juni 2023. Ändringarna specificerar arbetsgivares allmänna aktsamhetsplikt, de aspekter som behöver beaktas vid identifiering och bedömning av risker i arbetet, samt arbetsgivarens skyldigheter avseende den instruktion och vägledning som ges till arbetstagaren.
Ändringarna är avsedda att bidra till regeringens mål att främja arbetskraftens förmåga att klara sig i arbetet bland personer över 55 år och att minska antalet personer som lämnar arbetskraften före pensionsåldern. I framtiden måste arbetsgivare beakta de anställdas personliga förmågor mer noggrant när de genomför arbetsmiljöåtgärder.
I framtiden måste arbetsgivare beakta effekterna av arbetstagarnas åldrande när de identifierar och bedömer riskerna med arbetet. I sin riskbedömning måste arbetsgivarna beakta arbetsbelastningsfaktorer som hänför sig till arbetets innehåll, arbetsarrangemang och arbetsgemenskapens sociala funktion.
Dessa ändringar specificerar de nuvarande bestämmelserna. Den ändrade lagen inför inga nya skyldigheter. Istället definierar den mer specifikt de aspekter som arbetsgivarna måste beakta för att uppfylla sina allmänna skyldigheter gällande arbetsmiljö och säkerhet.
Visselblåsarlagen trädde i kraft den 1 januari 1
Visselblåsarlagen kommer att kräva skydd för personer som rapporterar missförhållanden. Lagen är baserad på EU:s visselblåsardirektiv. Lagen kommer att skapa ett ramverk för rapportering av övergrepp och olaglig verksamhet och den typ av skydd som ska erbjudas de personer som rapporterar dem. En visselblåsare kommer att skyddas mot repressalier, vilket innebär att någon som rapporterar övergrepp eller försummelser inte får behandlas ofördelaktigt på grund av sin rapportering.
Brister som observeras i ett företags verksamhet måste först rapporteras via företagets interna rapporteringskanal, vilket gör det möjligt för företaget att granska innehållet i klagomålet och vidta nödvändiga uppföljningsåtgärder. Om ingen intern rapporteringskanal finns eller om de vidtagna åtgärderna inte är tillräckliga kan visselblåsaren rapportera problemet via officiella kanaler eller offentliggöra det.
Företag med minst 50 anställda måste upprätta en intern rapporteringskanal. Denna kanal behöver inte använda någon teknik, och företaget kan självt bestämma om anonyma rapporter accepteras och om den är öppen för andra personer än företagets anställda. Ett företag kan också frivilligt upprätta en visselblåsarkanal.
Företag med färre än 250 anställda kommer att gynnas av en övergångsperiod: dessa företag måste etablera en rapporteringskanal senast den 17 december 2023. Företag med 250 anställda eller fler måste lansera en intern rapporteringskanal inom tre månader efter att lagen trätt i kraft, det vill säga senast i slutet av mars 2023.
Företag av alla storlekar som omfattas av penningtvättslagen måste etablera en rapporteringskanal. Om ett företag redan har en rapporteringskanal som krävs enligt penningtvättslagen behöver det inte etablera en ny kanal.
Ändringar i arbetsavtalslagen och arbetstidslagen 1.8.2022 augusti XNUMX
Ändringarna i arbetsavtalslagen och arbetstidslagen träder i kraft den 1 augusti 2022. Ändringarna gäller den information som lämnas till en arbetstagare i början av anställningsförhållandet och statusen för anställda som arbetar under varierande arbetstidsavtal. Ändringarna grundar sig delvis på EU:s arbetsvillkorsdirektiv och delvis på regeringens politik.
I början av en anställning ska arbetsgivaren ge arbetstagaren en skriftlig redogörelse för de centrala villkoren i anställningsförhållandet, om dessa inte beskrivs skriftligen i anställningsavtalet. Tidsfristen för att lämna in denna redogörelse är nu kortare och mer information behöver lämnas.
När det gäller avtal om varierande arbetstid kräver de nya bestämmelserna att arbetstiden ses över med 12 månaders mellanrum. Om denna granskning visar att den kortaste arbetstiden i avtalet kan ökas, måste arbetsgivaren erbjuda arbetstagaren möjlighet att ändra arbetstidsvillkoret i avtalet.
Beträffande varierande arbetstidsavtal innehåller den ändrade arbetstidslagen även nya regler för planering av arbetsskift och situationer där arbetsgivaren avbokar ett skift som markerats på skiftschemat.
