Det här skiljer finska små och medelstora företag från eurozonen och Sverige − ”En dygd gjord av sparsamhet”

Finska små och medelstora företag strävar efter att överleva och växa med sina egna pengar. Å andra sidan hämmas små och medelstora företags tillgång till lån i Finland oftast av brist på säkerheter, till skillnad från i många andra länder i eurozonen.

Finlands skillnad från resten av euroområdet och Sverige framgår av en storskalig företagsundersökning som Europeiska centralbanken (ECB) genomfört. En ekonom vid det statligt ägda specialfinansieringsbolaget Finnvera Anni Koskisen Enligt rapporten har tillväxtviljan hos finska små och medelstora företag länge varit blygsam, och företagens försiktighet med att använda skulder urholkar ytterligare tillväxtsiffrorna och konkurrenskraften hos små och medelstora företag i takt med att den ekonomiska tillväxten accelererar.

Tillgången till finansiering för små och medelstora företag i Finland har försvagats de senaste åren, men enligt vårens SMF-barometer verkar utvecklingen ha stabiliserats.

"En jämförelse med euroländerna visar att företag i Finland oftare inte ansöker om lån eftersom de känner att de kan klara sig med sin egen finansiering. Detta trots att finländarnas kreditvärdighet för banklån är särskilt stark", säger Finnveras Koskinen i ett pressmeddelande.

"En viss försiktighet i förhållande till skuldsättning är förståelig när de ekonomiska utsikterna har varit osäkra, men finska företag verkar ha gjort sparsamhet till en dygd, och antalet företag utan skuldsättning har ökat under senare år. Detta tyder på att de investeringar som krävs för tillväxt kanske inte har gjorts eller att tillväxtaktiviteterna med egna kassaresurser har varit mindre", fortsätter Koskinen.

Brist på säkerhet som ett hinder

Enligt en ECB-undersökning var den främsta orsaken till problem med tillgången till extern finansiering i Sverige, Danmark och Tyskland otillräckliga säkerheter för cirka sju procent av företagen, medan andelen i Finland var mer än tre gånger så stor.

"Det är förvånande att betydelsen av säkerhetsbarriären för finansiering också varierar ganska mycket inom EU, trots att regleringen är enhetlig. Det underliggande problemet kan vara nationella skillnader i riskkultur eller säkerhetspraxis. I Finland anser företagen att säkerhetskraven har skärpts snabbare än i nästan alla jämförelsegrupper, trots att många företag är solventa och därför mycket berättigade till finansiering", säger Koskinen.

− Det är också intressant att finska företag anser att subventioner, subventionerade lån eller garantier är nödvändiga dubbelt så ofta som svenska företag.

Finska företag använder extern finansiering för investeringar lika ofta som i euroområdet, men det finns en tydlig skillnad i rörelsekapitalbehovet. Ungefär 41 procent av de finska företagen använde skulder för rörelsekapital relaterat till företagets verksamhet, medan den genomsnittliga andelen företag i euroområdet är cirka 34 procent.

"Ett finskt företag kan ha ambitiösa tillväxtmål, men företaget kan fortfarande behöva använda en större del av den finansiering det får till den dagliga verksamheten snarare än till investeringar. Nackdelen med att vara sparsam och skjuta upp tillväxtåtgärder kan vara att företagets konkurrenskraft blir lidande, eftersom det kräver ännu mer investeringar att komma ikapp konkurrenterna", säger Koskinen.