Entreprenörer: Arbetsrelaterad exploatering snedvrider konkurrensen

Reformen av regleringen av arbetskraftsexploatering behandlas för närvarande av ett utskott i riksdagen. Företagarnas förbund anser att reformen är viktig och nödvändig.

– Vi måste kunna hantera arbetskraftsexploatering effektivt. Det snedvrider konkurrensen på bekostnad av välfungerande företag, säger experter. Niko Nurmela Han säger om entreprenörer. 

Företagarnas förbund i Finland uttalades i ärendet av riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott på torsdagen. 

Regeringens förslag föreslår bland annat att den nuvarande arbetsrättsliga diskrimineringen i form av utnyttjande ersätts med ett nytt brott, nämligen utnyttjande i arbetslivet. Dessutom skulle grovt utnyttjande i arbetslivet etableras som ett nytt straffbart brott.

– Att säkerställa lika konkurrensmöjligheter är särskilt viktigt för mindre företag, säger Nurmela. 

Omfattningen av straffrättsligt ansvar kommer inte att utvidgas

Syftet med ändringarna är att förtydliga förutsättningarna för att bestraffa arbetskraftsexploatering. De nya bestämmelserna skulle inte i sig utvidga straffbarhetsområdet, men de skulle undanröja de tolknings- och bevisproblem som har uppstått vid tillämpningen av de nuvarande bestämmelserna.  

– Att effektivt utrota arbetsrelaterad exploatering kräver, utöver förändringar i straffrättsliga bestämmelser, tillräckliga myndighetsresurser och effektiv informationsdelning till både arbetsgivare och arbetstagare, säger Nurmela. 

Regeringens förslag föreslår inte regleringar om till exempel generell kriminalisering av underlön, utan snarare skulle utnyttjande i arbetslivet kräva en tydlig disproportion mellan den ersättning som betalas till arbetstagaren och den ekonomiska nytta som arbetsgivaren får. Dessutom skulle egenskaperna kräva till exempel arbetstagarens svåra situation, beroendeställning eller bristande förståelse. 

– Individuella löneskulder kan inte täckas av straffrätten, utan löneoklarheter är i första hand en fråga om privaträtt. Det är viktigt att skilja mellan straffrättsligt förkastliga former av utnyttjande från tolkningsskillnader relaterade till löner eller andra arbetsvillkor, säger Nurmela.  

Företagarna i Finland betonar att en mer omfattande ändring av strafflagen skulle kräva en grundlig bedömning och beredning. Strafflagen är inte ett sätt att lösa avtalstvister. Legalitetsprincipen inom straffrätten kräver att straffbart beteende definieras i lagen med tillräcklig precision och tydlighet. ”Straffrätten är alltid ett sista utvägsverktyg och bör inte användas i situationer där skyldigheter är oklara eller öppna för tolkning”, säger Nurmela.